Vackra spetsband

Försökte få till lite foton igår men färgerna på spetsarna och tygerna kommer inte till sin rätt. Men jag satt och beundrade mina inköp och började planera lite! Fast jag inser nu att det fattas lite tyger för att de ska bli som jag vill helt och det finns inte att få tag på i Skövde. Men jag får göra nått utav det som finns plus att mamma skulle skicka med lite tyger ikväll när Izabelle kommer hem från dem. Sen har jag sådan lust att börja sticka lite när man sitter och glor på dumburken med, måste ju vara effektiv!

Ofta förknippar man sticka och virka med den äldre generationen men man behöver ju inte vänta tills man blir pensionär att göra det utan det finns så mycket fint man kan både sticka och virka till sig själv. Har sett en underbar sjal som är mönsterstickad i ett härligt mohairgarn, undrar om man kan ge sig på ett sådant någongång?

Om jag blir nöjd med sjalen jag ska sy så tänker jag sy till andra som inte kan sy eller som inte har tid. Har redan fått 3 förfrågningar om detta och jag blir ju super glad, har ju inte ens börjat sy än utan bara köpt in materialet. Men sen är ju frågan om sjalen blir som de vill ha en sjal??

Tygerna är bomullstyg i svart, beige och benvit. Håller på att tvättar dem så de får mjukhet och att eventuella färgrester försvinner. Men snart kan jag börja klippa och skapa....*längtar*!!

Ska även få in lite trikå i sjalarna men hur vet jag inte än, kanske i volangform eller bara som den är. Stickad trikå hade inte vart fel heller, men det måste jag hitta och beställa. Det får bli nästa projekt.

Lite sytankar från mig en söndageftermiddag och 3:e advent!




Nya köksgardiner

Gardinerna blev klara igår men inte någto snyggt ljus att fota i precis och jag hade inte ork att göra det heller ordentligt, men nu har jag fotat!

Samuel tyckte de var jätte fina och sa att köket blev ett helt nytt kök. När jag efter en stund sa att jag var trött för det tar på krafterna att sy samtidigt som man har en vild bebis så hade han inte fattat att jag hade sytt dem! Trots att jag hade visat han tygerna, pratat om det i ett par veckor...män säger jag bara. Varför lyssnar de aldrig??
Jaja...han blev mer imponerad av att jag hade sytt dem så det var ju bra...tur för han!

Fast det känns som det saknas längder på bägge sidor eller är det jag som inte är van att ha hissgardiner?

Tyget inhandlade jag i en inredningsbutik för flera år sedan och redan då fanns planer att de skulle pryda köket. Det är inget jultyg utan mer lantinspirerat men jag har alltid tyckt att det är mer juligt än sommrigt, vad tycker ni?
Därför har det inte blivit av fören nu när jag fick idé om hissgardiner....är glad att jag väntade!

Spetsen hittade jg häromdagen på Hem och Hobby, den passade perfekt till stilen och lätt att sy på!


Före och tagit igår när ljuset inte var snyggt.

De nya:







Jag satte upp gardinerna med kardborreband som jag dels sydde fast i gardinerna och dels klistrade på fönsterlisten.

Strax färdiga

Symaskinen går varm å det är så underbart att skapa nya saker! Har länge velat sy hissgardiner, men latmasken i mig orkade inte göra nått nytt utan det blev det gamla vanliga, enkla längdert. Men nu är mina tre hissgardiner snart klara! Hoppas jag hinenr få upp dem innan mannen komemr hem!







Saknar min brudklänning

Blev visst sittandes lite för länge med mina tyger inatt, hehe. Kunde inte sluta när jag väl började men sorterat blev det och trots att jag skänk bort en hel drös med tyger så har jag fortfarande mycket kvar. Fast de kommer försvinna allteftersom det sys!
Sen la jag ordning och packade ner resterande av brudklänningstygerna. Känns lite sorgligt att inte ha den att sy på faktiskt. Det var ett känslomässigt projekt.

Ni vet när man säger att man lagt ner blod, svett och tårar i sitt arbete, allt stämde..t om blodet. Jag hade precis sytt ihop kjolen och livet och lyfte klänningen från symaskinen till sängen och när jag lade ner den upptäckte jag en liten bloddroppe på insidan av livet (i fodret) och blev helt iskall.
Började kolla på händerna för jag hade inget minne av att jag stuckit mig på någon nål (vilket jag gjorde många gånger). Upptäckte till min skräck att jag var så torr så huden hade spruckit och börjat blöda. Den känslan jag fick då när jag precis hade lyft klänningen med den handen i släpet var fruktansvärd. Jag sprang ner å hyperventilerade och såg framför mig att hela släpet var blodfläckat.
Upp igen och började kolla igenom HELA klänningen. Men det var bara den pyttelilla droppen på insidan...och den sydde jag bort senare eftersom jag fick göra om hela livet.
Men tills jag hade kollat igenom klänningen var fruktansvärt jobbigt...tårarna rann, svetten flödade och hjärtat slog dubbel slag.

Här hade jag precis sytt ihop hela kjolen och pressat försiktigt på sömsmånerna.


Provade om jag skulle ha ett rosa band med rosett, men kom fram till att den var finare utan!


Prövade även om det var snyggt med tyll i bak på kjolen...men nä så blev det inte.


Det är svårt att säga hur många timmar den tagit att sy för många timmar har gått åt till att skapa i tankar
och prova ut olika modeller, hade så många ideér! Sen tar allt dubbelt om inte tredubbel så lång tid när man har en bebis som man måste ge tid till samtidigt.

1 vecka har passerat

Nu har jag varit gift en vecka, hihi! En vecka som Fru W och jag har fortfarande inte riktigt fattat att jag är det. All stress är borta och det är skönt, men jag saknar att planera och att sy. Har funderingar på att börja sy mer på allvar nu. Bal säsongen kommer snart och en beställning har jag redan fått, hoppas på fler för jag älskar att sy vackra klänningar!! Har velat starta något i många många år, men inte vågat för jag är rädd att misslyckas?! Men nu känner jag att jag vill inte sitta som gammal å ångra att jag aldrig tog tag i mina drömmar eller att jag aldrig vågade. Sen hur det utvecklar sig kan man ju aldrig veta, men man måste ju våga!


Del av livet med de broderade pärlorna som tog minst 15 timmar!
Fotograf Bibbie Friman

Ett och två...

En lugn söndag? Nopp. Här råder det inga tvivel om vad som står högst på schemat för min del iaf. SY...

Börjar bli lite less nu på den vita klänningen, men ger upp gör jag inte. Fick en kommentar i förra inlägget att det var skräll? Vet inte riktigt om jag tycker att jag skryter om att jag får sy om den klänningen för det är några timmars extra arbete och inte så roligt heller för den delen. Men vissa tycker väl om att försöka trycka ner.

Nu är jag och klänningen sams igen å en ny dag att försöka bli färdig på är här! Är det något mina nära och kära vet om mig så är det att jag är MYCKET envis och det kan man komma långt på :) Så nu är det upp och sy som gäller och allt annat (förutom min familj) får komma i andra hand!

Ha en underbar söndag!


9 dagar...

...kvar tills jag blir fru :) Tiden går alldeles för fort men nu har sak efter sak löst sig så det känns jätte bra! Det enda som krånglat är min klänning, men nu har jag full koll på den igen och på lördag ska jag fira att den är klar med ett glas champagne ihop med min blivande man...UNDERBART!
Fick locka min dotter med en present om hon hjälper mig med Lion denna vecka! Han är inte helt enkel att passa men det går super bra!  Trodde nämligen att jag skulle behöva leta efter klänning för några dagar sedan då den jag syr bara krånglade. Efter en god natts sömn och en stor portion tålamod fick jag äntligen ihop livet med kjolen, hade nämligen glömt en sak....! Men nu sitter den ihop, alla pärlor på plats och lite små puts kvar och givetvis provning! Som tur är har jag sytt snörning i bak för att det varit lite osäkert med min vikt. Har inte gått ner något mer och heller inte upp men jag var ju lite rädd att de sista två veckorna skulle innebära stor viktnedgång för all stress. Men så är det inte än iaf men å andra sidan är det ju som sagt 9 dagar kvar! På lördag ska den iaf provas med hjälp av min fina vän Camilla (som oxå är sömemrska) så det ska bli så spännande!!

Köpte färdigsytt pärlband men tyvärr hade de inte tillräckligt så jag chansade att jag skulle lösa det ändå. Men pärlorna lossade på det och sen var de ganska glest sydda. Så jag tillverkade ett eget med mina pärlor och sidentyg! Själv tycker jag mitt blev mkt bättre!!

Sen ser ni ju på den sista bilden hur pilligt det är att sy fast det med. En nål bara sydde jag av mot pärlorna...hehe!



Det vänstra är köpt och det högra har jag tillverkat själv.



Pärlorna är bara 3mm i diameter så det är väldigt "pilligt" men såå roligt!



Pärlbandet sys fast någonstans på klänningen :)


1:a provning

I fredags innan Izan åkte till sin pappa fick hon göra 1:a provningen av klänningen! Va säger ni...visst är den prinsesslik???



Så nu kan jag sy ihop livet med kjolen å sen kolla över om det ska vara rosor, sidenband eller något annat.
Vill även att det ska vara mer vidd i kjolen så en underkjol är ett måste!

En liten kik till...

Jag vet att det är många nyfikna som gärna vill se klänningen. Det är jätte kul att ni vill det men jag kan inte visa er den innan bröllopet tyvärr, hur gärna jag än vill så ska det bli en överaskning på själva dagen D, hehe! Men jag kan försöka ta bilder som inte avslöjar för mkt. Så här kommer en bild på baksidan å ut-och-in med fodertyget ytterst! Jag har ju fotat lite med arbetets gång så efter bröllopet kommer kan jag lägga ut lite mera!

Idag ska jag sy ihop själva kjolen för att se hur den blir i sidentyget och för att justera lite. Lägga till eller ta bort. Sen har jag insett att underkjolen måste ändras lite. Man kommer ju ihåg mer och mer under tiden hur man kan göra för att underlätta så jag hade nog behövt sy ett par brudklännignar innan jag gav mig på den här för att spara mer tid, men den blir ju välsydd iaf, hihi! Sen har det gått åt alldeles för många research timmar men det är en annan sak...




Den har kortats av i nederkant och sen ska det vara korsettsnörning så det måste tas bort och göras om där tyget ska gå ihop i bak. Remsorna i sömmarna är för plastskenorna som håller upp och formar livet, annars hänger den efter en stund och blir alldeles sladdrig och det är inte snyggt eller skönt!

När man syr livet och fodret behöver man inte sicksacka eller overlocka (som jag gör) kanterna för det är inget som syns och tyget repar inte upp sig inuti, så det är onödigt arbete. Men därför är det repiga kanter, ni som undrar!

Brudklänningen del 1

Ni som vill se min klänning lär få vänta ett par månader till, hehe! Men en liten tjuvkik går ju bra på underkjolen!
Det gröna är livet som jag håller på att trixar fram till den modellen jag vill ha. Jag klipper till efter ett befintligt mönster å syr upp det å sen ändrar jag. Vissa sömmar måste flyttas, tas in och klippas isär. Kanske kan jag visa fler bilder under arbetets gång men ni får inte se den färdiga förren 24 oktober, hihi! Om inte syrran iphonar från bröllopet det vill säga....


Dörröppningen är nästan 1,30 m så då kan ni tänka hur stor underkjolen är hittills! Ska på ytterligare
2 lager tyll och sen kommer själva klänningen med 3-4 lager tyg oxå!! Så den blir STOOR!!!


Den första provningen :) Tur man har en provdocka annars hade jag fått problem!

RSS 2.0